...
Det var kanske den sista gången jag talade med honom, Lille Ante, som han nämnde ett minne som jag hade svårt att erinra mig. Jag skulle ha sjungit ett slags ode om en papperspåse som jag använt en tid och som nu var så trasig att det var dags att byta upp sig. Tidsmässigt ska detta ha skett i mitten av 1980-talet, gissningsvis 17-18 år innan det här samtalet (ett telefonsamtal) då det togs upp. Genialiskt, tyckte han att det var. Och jag kände genast förvirring.
Nåväl, jag fortsatte att tänka på det här med papperspåsen och till slut föll myntet ner. Ah!!! Det var en påse men den var inte av papper utan av plast. Jo, det var så sant. En Plastpåse var vad det var jag sjöng om den där gången.
Nu minns jag alltså inte riktigt när det här myntet föll ner men ur gömmorna plockade jag härom sistens ett litet papper som innehöll en text om texten. Den är daterad, 18 december 2004.
Goodbye, Plastic Bag - Hommage to Andreas Blomkvist
Plastic Bag! I'm okay,
Plastic Bag! 18 years ago,
Plastic Bag! had to let you go,
Plastic Bag! just want you to know,
Plastic Bag! I'm okay,
Plastic Bag! are you there?
Plastic Bag? Plastic Bag? Goodbye! Plastic Bag! Goodbye...
...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
lille ante så söt ljög att han var femton men var tretton och skrev dikter om sister james
SvaraRaderakände inte till att han var död förrän din dotter sa det för ett år sedan. stundtals har det känts för jävligt.
SvaraRadera