Något om skrivandet.

...


Som författare/människa/maskin har jag det inte så jävla kul. Jag avskyr barer m.m. och jag ekiperar mig huvudsakligen med upphittade kläder och syns lyckligtvis inte på några löpsedlar och, tack och lov, inte i tv - men förnedrad undgår jag icke att bli.

Tänk den dag då man var ung. Jag funderade aldrig på att be någon om lov att skriva; Det borde jag kanske ha gjort. Någon personlighet att kavla ut på likbänken har jag inte. Självupptagen är jag och naturligtvis uppbär jag statlig lön även om den är blygsam. Min tid som debutant ligger nu långt bakom mig och förhoppningsvis helt glömd - större skräck har jag sällan upplevt.

Jag tycker inte att det jag skriver är särskilt viktigt ty jag har svårt att tro på det jag ändå lyckas krångla ur mig och fästa på papper. Jag skiter dock inte i poesin men tycker å andra sidan att den poesi jag ser idag bara är trist och till och med jävligt trist. Förlagen fortsätter att mangla fram snygga servetter medan de skitiga texterna i regel lämnas utan påseende.



Till mitt försvar vill jag framlägga att jag aldrig har gått någon skrivarkurs och att jag fortfarande har svårt att utan ansträngning definiera betydelsen av begrepp som verb, adjektiv och substantiv.

...

Ursprungligen författat den 24 september 2004.

...